They call it break-up because it's broken.

Jag har fått en anonym förfrågan här på bloggen som jag ska försöka mig på att besvara. För att hålla detta helt och hållet oidentifierbart är det en tjej i tjugoårsåldern som nyss lämnat sin sambo efter fem år tillsammans trots att hon älskar honom, och nu greppar hon efter halmstrån som kan hjälpa henne att gå vidare. Och så vänder hon sig till mig! Lilla hjärtat! Trots att jag är mycket smickrad, så tror jag att du vänder dig till fel person, det ska jag säga dig. För jag har inga svar. Jag är inget bra exempel! Men av den anledningen att jag hade någon när jag befann mig där du är nu, så ska jag berätta för dig hur jag hade gjort, om jag skulle göra om det igen...

Först och främst, grattis! Du har vågat lämna ett dåligt förhållande bakom dig. Hurra till dig!! Men jag ska inte ljuga, det är ett litet helvete man ska igenom. Nu kommer du så snart chocken har lagt sig känna tusen känslor på en och samma gång. Du kommer att gå från ilska, till saknad, tillbaka till ilska för att sedan bli så otroligt ledsen som du aldrig trodde att du skulle bli och sen kommer det att hålla på så. Du kommer att gå igenom hela ditt register av känslor, om och om igen. Och det ska du låta dig själv göra. Till skillnad från vad alla andra säger så ska du tillbringa hela dagen i pyjamas om det är det du vill. Lev på din favoriträtt hela veckan om det är det du vill. Herregud, det finns inget protokoll för hur du ska må, agera och reagera. Ett bra riktmärke är dock att iallafall varannan dag bestämma något som kräver att du lämnar lägenheten. Åtminstone för några timmar. Och då måste du duscha och byta kläder. Allt annat är oacceptabelt!

Efter ett tag kommer du att ha gått igenom det här registret av känslor så många gånger att det är så bekant för dig att vissa känslor inte skrämmer dig längre. Då kommer allt att kännas mycket bättre. Inte bra, men bättre. Använd nära och kära. Älta det som har hänt. Läs en bok, sätt dig ner och googla och inse att du inte är ensam i din situation och gråt så mycket du vill. Kom ihåg att varje breakdown tar dig ett steg i rätt riktning. Varje breakdown tvingar dig att lära dig något nytt om dig själv och det kommer att göra dig starkare i längden.

Snart kommer du att komma till den punkten när du undrar om du fattat fel beslut. Det har du inte. Det är väldigt få gånger man lämnar en person som man verkligen älskar, tillåter sig själv att må så här dåligt och är osäker på om man fattat rätt beslut utan att ha tänkt igenom saken mycket noga. Och när du tänkte igenom detta, så fattade du ett beslut att lämna honom och baserat på dina anledningar så anser jag i högsta grad att du fattat rätt beslut. Jag föreslår att du, under din nästa arg-period (som med all säkerhet kommer att komma), skriver ner alla anledningar till att du lämnade honom på post-it-lappar och sätter upp på din spegel så att du varje dag kan läsa om varför han inte var rätt för dig. Lägg inte ner energi på att fundera igenom om du gjort rätt, om ni hade kunnat reparera det eller om han inte var ganska bra då och då egentligen. They call it break-up because it's broken.

Gör dig själv en tjänst och sup inte ner dig. Var inte intim med allt med puls. Nu är det inte läge att skönhetsoperera dig, eller dra på spelarresa till Las Vegas eller vad vet jag. Nu är det läge att läka. Och hitta tillbaka till dig själv! Tjejen du var innan du blev ledsen. Du vet hon som var stark, självständig, rolig, avslappnad och framförallt glad. Det kommer att ta tid. Veckor, månader och kanske år men du kommer att komma dit. Sanna mina ord. Sanna allas ord som varit där du är och tagit sig där ifrån. 

Jag tycker att du ska boka in en riktig utekväll med dina vänner en bit framåt i tiden. När du tror att du kommer att kunna dricka en flaska vin utan att bryta ihop, precis då borde du boka in den här kvällen. Köp en ny klänning eller något annat du vill ha på dig. Gå till frisören, eller fixa naglarna eller unna dig en massage eller något i anslutning till denna kväll. Var den pingla du är! 

Sist men inte minst... Målet är inte att vara lycklig. Målet är att kunna vara olycklig, och veta att du kommer att överleva det - det är målet. Först när du kommit dit kommer du att inse att det är ganska skönt att vara själv ändå. Det är ganska skönt att enbart förlita sig på sig själv och människor i sin närhet som faktiskt ställer upp för dig i vått och torrt. Och du kommer att inse att du inte är ensam bara för att du är själv, tvärt om så kommer du att lägga märke till människorna som sluter upp bakom dig. Och faktum är att det är bättre att vara ensam själv, än ensam i ett förhållande. Håller du inte med?  

/M. Är ingen expert. Har inga svar. Har bara mina erfarenheter att ge dig. Och jag tycker att du är fantastiskt stark! Välkommen till livet som singel! Det suger inte alls så mycket som du kanske tror nu. Inte ens lite.