Syftet med ditt ex.

Jag läser fortfarande lyckan, kärleken och meningen med livet. Det är inte för att jag är trög på något sätt (eller jo, på vissa sätt är jag helt klart, men inte läskunnigsmässigt). Jag har läst ut två böcker under tiden som jag emellanåt slår mig ner och läser några kapitel i denna bok. Det är för att det är en bok man inte bara avhandlar. Den är full av tankeställare och budskap, och man behöver sin lilla tid på sig för att läsa dom, läsa dom en gång till och sedan bearbeta dom. 


För närvarande betar jag av kapitel 48 som handlar om hennes ex. Ett ex som hon anser sig kommit över men nu saknar. Och när hon sitter och pratar med sin vän om honom säger hennes vän såhär:


"Syftet med David (alla som har ett ex kan fylla i valfritt namn här) var att skaka om dig, driva dig ur det där förhållandet som du behövde lämna, riva sönder ditt ego lite grann, visa dig dina hinder och beroenden, bryta upp ditt hjärta så att nytt ljus kunde lysa in och göra dig så desperat och vilsen att du var tvungen att förändra ditt liv".


Jag läser. Tar till mig. Tänker efter. Och ser allt i nytt ljus. 

Här känner man sig aldrig ensam!

Min lediga dag!

Idag har jag en ledig dag. Jag kan nog inte med ord beskriva hur jäkla skönt det är att stiga upp ur sängen, dra på sig en bikini och äta frukost på balkongen... Det är ljuvligt! 


Idag har katterna (Torres) uttryckt en vilja att han behöver lite tid med mig (i form av att bita i sönder laddaren till datorn och mobilen). Det kan tyckas som ett dumt sätt, tycker säkert många, att göra mig rasande om det är mitt sällskap han vill ha. Det tycker jag med. Men jag ska svälja min ilska, dra in på hans godis livet ut och ge honom det han behöver. Faktum är att jag varit borta rätt mycket på sistone (jämfört med att dom hade sällskap dygnet runt för ett halvår sedan). 


När jag och Torres tröttnat på varandra ska jag bege mig upp i stan och lösa lite problem. Jag vet att jag har shoppingförbud, men det var under förutsättningarna att jag hade en laddare till datorn och till mobilen. Nu har jag inte det, så nu måste jag införskaffa det. Och sen ska jag passa på att köpa den där externa hårddisken som jag faktiskt inte heller räknat med i shoppingförbudet. Utöver det råder fortfarande extremt läge. För jag behöver verkligen inget mer. Och genom att skita i att köpa allt som faller mig in har jag snart två utlandsresor bokade förutom sommarresan. Det känns helt okej! 

En bild på det coolaste laget i tisdags. M&M. Majki och Michaela.

Love is...

"Love is... friendship on fire".

Att klä sig rätt?

Alltså jag undrar lite över det här med ålder. Nu menar jag ju inte att jag är gammal. Tjugofyra år är inte gammalt! Väl? Kom igen, eller hur? Okej, det är äldre. Men äldre är inte nödvändigtvis gammalt. Mitt liv är inte slut. Jag är ju inte typ, trettio! ;) Men nu var det inte så mycket min ålder vi skulle diskutera här som att klä sig rätt för sin ålder...


Jag äger mycket kläder, så mycket har vi ju gjort klart här tidigare i bloggen. Framförallt äger jag jäkligt mycket partykläder. Och dom går inte av för hackor! Dom är kortkorta, urringade, glittriga, randiga, u name it. Vackra, härliga partykläder. Kläder jag aldrig skulle göra rättvisa, men gör ett tappert försök ändå. Böljande kjolar, spets och vackra satinklänningar som ändå är för fina för att bäras på någon av billig nattklubb.


För att komma till saken kommer man undan med sådana kläder när man är under 25 år. Men när man är över den åldern då, vad gör man då? Skänker bort hela samlingen till någon ung pingla som fortfarande har utseendet framför sig. Eller bär man revolutionerande kläderna ändå och blir en sån gammal skata som alla andra pekar på och tänker ålderskris!! Jag är kluven... 


Jag är för att klä sig rätt för sin ålder, samtidigt som jag är för att fortfarande behålla lite attraktion och visa upp det bästa av sina unga, fräscha sidor! Kanske är det vinnande konceptet att ta det bästa av båda världar? Att kombinera de fina partykläderna man införskaffat när man var ung och hade hela världen vid sina fötter och bära dom med kläder man skaffat sig allt eftersom man vuxit upp och skaffat sig lite erfarenhet? Kanske blir den bästa outfiten "something old, something new, something borrowed and something blue"? Och om man inte vill ha blått varje dag, så kanske man kan byta ut det till någon annan färg man inte kan vara utan?


/M. Klär mig hur jag vill. När jag vill. Men lägger ner lite tanke bakom. 

Födelsedagsfirande!

Idag har vi firat mammas femtioettårsdag (femtioettårsdag!) i Åkarp. Vi började med tårta och bubbel (inte jag för jag körde):

Sen åt vi supergod grillad mat. Jag vet att det är en konstig ordning på denna middagen, men födelsedagsbarnet bestämmer ju... Och efter det fick mamma sina presenter. Av mig fick hon:

Ett superfint halsband från Baglady med en elefant i (mammas turgrej). Och sen fick hon:

Och herregud så kul detta var! Rekommenderas varmt! Det var längesedan jag skrattade såhär mycket. Jag och Majki utgjorde ett riktigt superlag, men blev snuvade på segern exakt på mållinjen. Och med det tackar jag för en trevlig kväll, och kryper ner i min käraste möbel i hela vida världen... Min underbara säng!

Vardagliga VS, dagen till ära!

Birthday!

Idag fyller min fantastiskt, underbara, roliga, galna mamma år! Förra året satte jag henne på ett tåg till sthlm klockan sex på morgonen, men denna dagen får jag (bortsett från lite kvalificerad övertid) äran att tillbringa hela dagen med mamsen. Så, give it up for mommy...

Hurra hurra hurra!

An open letter.

 No hard feelings. You're gone. 

Vad tycker ni?

Ett stort beslut.

Nu har vissa av oss återvänt från Ullared och en dag med hejdlös shopping. Jag uppförde mig jättebra och vissa andra (Emse) mindre bra. Hon började med att räcka fuck you till en annan bil på vägen dit (hahaha), sen körde hon på mig med vagnen etthundra gånger och sen avslutade hon med att spilla choklad på mig. För jäkligt! Men det var nog längesedan jag hade såhär roligt på Ullared! Jag tänkte att istället för att faktiskt fokusera på vad det kostade, fokusera på vad jag fick...


Jag fick (fick och fick) en superfin gjutjärnsgryta från Skeppshult så att jag kan laga fantastiskt god mat till alla mina nära och kära. Jag fick hur mycket kläder som helst, en massa förbrukningsvaror (som tvättmedel, duschcreme, tandkräm, roll on mm), ljus, en hel del saker till utlandssemestern, superfina soffkuddar och tolv badankor i olika färger för att öka nöjet när jag badar (tyvärr inget skämt). Bilen fick motorolja. Torres fick godis, för det är det enda han uppskattar och aktivitetsbollar med kattmynta i så att han kan springa av sig fettet lite. Nellisen fick ett rosa koppel och kattleksaker formade som en prinsesskrona och en hårborste (helsjukt men tydligen fantastiskt roligt).


Jag har också köpt lite utan att titta i skåpen först. Det resulterar i att jag nu har:
6 paket våtservetter
4 flaskor handdesinfektion 
4 paket bomullspads (dvs 200 bomullstussar)
5 flaskor shampo
400 tändstickor
Exakt 33 rengöringssvampar


Jag klarar mig nog ett tag faktiskt. Jag klarar mig så bra att jag nu tagit ett stort beslut! Från och med nu är det färdigshoppat! Fram tills jag åker till Turkiet (jag inser mina begränsningar)  kommer det inte in en enda sko, sminksak, doftljus, trosa eller klädesplagg i detta hemmet. Det är ett beslut väl grundat på att jag inte behöver en enda sko till, att jag har trosor nog att klara mig en månad utan att tvätta och detsamma gäller resten av gaderoben. För att inte tala om hundratals timmar doftljus.


Det räcker nu. Jag tycker faktiskt det. Och jag tänker hålla det. Tänker ni hjälpa till? ;)

Underkläder och läppglans.

Jag är i underklädeshimmeln! Idag har Frida varit gullig och levererat allt jag beställde från Victorias Secret, och gissa vem som låter "run the show" ösa ut ur högtalarna nu och provar allt? 


Rätt gissat.


Jag är så himla sugen på att lägga upp en bild på min ofattbart snygga zebrarandiga bikini, men det är ju inte tänkt att detta ska vara en avklädd blogg... Kanske får se till att åka till stranden lite oftare så att jag får en ursäkt att visa upp den finaste bikini jag någonsin ägt! Investerade även i ett av deras läppglans med solskyddsfaktor. Kändes vettigt. Är väl egentligen helt beroende av The Body Shops läppbalsam men tyckte att VS kunde vara värt en chans, och jisses så gott det smakar! Absolut en värdig motståndare.

Avslutade kvällen såhär...

Fy vad jag har det bra!

Kör på.

Ledsen att jag låtit er hänga här helt själva men jag har haft fullt upp. Jag har försökt att planera en hel del, men det har mest gått skit. Så jag har bara hängt med i svängarna så att säga. 


Jag planerade att hämta ut min överraskning till syrran på postombudet idag, men dom hade naturligtvis stängt så jag handlade bara lite mat till kvällens räkfrossa och drog hem igen. Sedan tänkte jag jämföra bärbara hårddiskar på nätet, men då hittade jag en resa till Sicilien istället. Efter det hade jag tänkt lägga in månadens räkningar, men då höll jag nästan på att boka en spaweekend till hösten i Salzburg. 


Måste hejda mig. 


Nu ska jag göra en inköpslista till Ullared. Imorgon drar vi!

Dagens outfit!

Nu, mina kära vänner, drar jag snart ut på middag med födelsedagsbarnet Jessan! Här har ni min outfit, och ja, jag ska ha byxor också (men har i nuläget inte bestämt vilka):

Min dag.

Nu är jag hemma efter en lååång dag med jobb, möte, en shoppingsväng i stan och en riktigt bra avslutning på lilla torg och sedan en sväng i slottsparken. Jag fick bland annat med mig ett par skor hem (Bianco hade rea, det är inte förhandlingsbart!). Dom är riktigt snygga. Riktigt. Och dom passar asbra till morgondagens outfit. Orkar jag gå in dom imorgon tro? We'll see! Nu ska jag och sängen ta oss ett långt samtal, imorgon väntar en lika lång dag!

I came to win, 

to fight, 

to conquer, 

to thrive.

I came to win, 

to survive, 

to prosper, 

to rise.

Italien!

Idag är det 53 dagar sedan jag kom hem från Rom. Jag tänker fortfarande på Rom dagligen. Historian. Maten. Vinet. I wanna go back. 


Jag är förälskad i Italien skulle man kunna säga.


Nästan lika kär var jag i Milano, fast på ett annat sätt. Då var det oslagbar shopping och svårslagen fotboll. Men jag vill tillbaka... Jag vill se mer! Jag vill åka till Sicilien, Venedig, Toscana, Verona, Florens, åhh jag kan hålla på för evigt! 


Tror ni att jag hinner med något av det i sommar? Wanna bet? 

"Dubbla satsen!". Haha.

Okej, lasagnen blev outstanding. Jag tänker berätta lite hemligheter och hoppas att jag inte blir avslöjad... Såhär är det:
- Nyckeln till en god lasagne är mycket kött. "Riktiga män och kvinnor äter mycket kött Mikkan, dubbla satsen". Och därmed har jag gjort av två paket köttfärs från frysen! 
- "Man använder inte torkade plattor i lasagnen, man använder färska plattor som man antingen gjort själv eller fuskköpt som du".
- "Ingen vill äta sås gjord på det pulver som skickas med i de färdiga paketen, för fasiken! God sås gör man med mycket tomat, olivolja, vitlök och basilika". 


Och han har rätt. Fan vad gott det blev!


Sen har jag fixat naglarna, framförallt tånaglarna. För att det var dags. Och det är ett enkelt sätt att känna sig fin. Nu ska jag välja outfit inför morgondagens snabbmöte efter jobb, torsdagens födelsedagsfirande för Jessan samt midsommarafton som tydligen infaller på fredag. Jag är helt lost bland dagarna. Var tog halva 2011 vägen? 

Happy B-day babe!!

Dagens nyheter!

Läste ni om killen som hade pinkat i tanken med dricksvatten? Alltså jag vet att flera av er säkert tycker att det är skitäckligt och så, men inte jag. Jag tycker att det är helfestligt. Tänk att han kissat i en tank på 30 miljoner liter vatten som nu måste tömmas! Det var dagens nyhet tycker jag. En piss i Nilen så att säga. Undra hur ofta det kissas i just mitt dricksvatten? 


Andra, mindre viktiga saker, är exempelvis att någon Lost-stjärna på 51 bast gift sig med en sextonåring. Det är ju rätt äckligt, för att vara lite finkänslig. Hade jag tagit i från tårna hade jag liknat han med en pedofil, men nu är jag ju inte så insatt i deras (enligt egna utsago) "riktiga kärlek". Sen fortsätter det med att Ljungberg nog ska gå till MFF. Kan inte riktigt bedöma sanningshalten i detta men jag hoppas verkligen att det är ett skämt. Den klenisen skulle kunna slå ihjäl sig på en felklippt gräsmatta. Inte vad Malmö behöver. Sist men inte minst avslutar vi med pojkarna och flickan som dödat sin lärare. Och jag saknar ord. Det gör jag verkligen. Saknar. Ord. 


Nu ska jag slänga ihop en äkta lasagne med inside-tips på hur man får till den från mr Italiano himself! 

Ett nytt projekt och korv.

Idag har jag rensat ur frysen på en massa skit som var helt för gammalt. Det började med att jag la märke till denna förpackning:

"Barnens bästa grillkorv". Jo jag tackar ja! 56 procent kött. Det är ju fan lysande! Precis vad jag vill laga till mina barn, korv med 56 procent kött. Undra vad dom andra 44 procenten består av? Nej föresten, jag vill nog inte veta. Ser ni när korvarna gick ut föresten? 

23 Mars 2009. Det betyder att dom hängde med från den gamla lägenheten, och därifrån flyttade jag i december 2009. Mysigt.

I alla fall! Nu ska alla få höra om mitt nya projekt! Jag har ju en hel del mat i frysen som hamnar längst ner i lådorna när jag handlar på nytt. Men nu jäklar, nu ska jag äta upp varje liten sak innan denna damen matshoppar igen. Så från och med nu och ett tag framöver tömmer vi frysen... Fortsättning följer ;)

Söndag kväll.

Jag kunde inte önskat mig en bättre söndag, det ska jag säga er! Jag hade en fin pingla över som lagade mat åt mig:

Och nu återgår jag till en sak jag älskar att göra. Men vi ses imorgon! Pigga och glada, för nu börjar en helt ny vecka. Med helt nya möjligheter. 

Cupcakes!

Eftersom jag har lärt mig att dricka på riktigt nu, och bakfyllan därmed uteblev så kan jag idag *trumvirvel* bakblogga! Låt mig härmed presentera de enklaste chokladmuffinsen i världen, med hallon för att maxa sommarkänslan. Såhär gör ni:


1. Sätt ugnen på 200 grader.
2. Vispa samman 2 ägg och 2 dl socker. 

3. Blanda samman 3 dl mjöl, 2 tsk bakpulver, 2 tsk vaniljsocker och 2 msk kakao (kakaon kan bytas ut mot rivet skal och juice från en halv citron om man inte vill ha chokladmuffins) i en separat bakskål.

4. Häll i 1 dl mjölk och 1 dl flytande margarin (eller 100 g bakmargarin) i bakskålen med ägg och socker.

5. Vispa samman äggblandningen med mjölken och margarinet. Häll sedan i mjölblandningen samtidigt som du rör om.

6. Häll smeten i formar (skall bli ungefär 25 stycken).

7. Lägg i 2-3 hallon i varje form beroende på bärens storlek (man kan även strunta i hallonen om man inte vill ha dom).

8. Sätt in plåten med bakformarna i mitten av ugnen i 12 minuter.

9. Voilá! Enkelt och lätt! Muffins som inte skall ätas samma dag eller dagen efter bör frysas så att hallonen inte möglar.

/M. Njuter till fullo av denna härliga söndag!

Spontanutgång!

Jahaja, min lugna lördagskväll tog en spännande vändning igår får man väl säga. Från en lång promenad med Paula och det här:

Till en spontanutgång precis som de gamla goda tiderna och det här:

Det blev Hipp för första gången på länge, vilket såklart alltid är ett säkert kort! Musiken var som vanligt riktigt bra, drinkarna nästan lika bra och stämningen på topp. Tack A för skjutsen upp! Och tack Paula, för en superhet kväll ;)

Gårdagen i bilder (inte så seriöst).

Jag och syrran hade filmkväll igår. Det var mycket god mat, snacks och socker. Det började lugnt och sansat...

Sen spårade det bara ut...

Det var den bästa fredagen på länge! Riktigt mysigt att få ha lillsyrran hos sig en hel kväll. Det är en jäkligt fin syrra jag har. Smart, rolig och snygg. Ett riktigt kap så att säga!

Gamla Mika VS Nya Mika

Den gamla Mika gjorde sig precis redo att dra fram dammsugaren och ordna upp röran här hemma. Men den nya Mika tog en glass ur frysen, tände sitt doftljus och slog sig ner för mys varvat med lite jobb i soffan.


Städningen kan vänta. Ingen av dom som hänger här hemma bryr sig. Och jag är faktiskt rätt trött. Jag har saker att boka, listor att beta av och ett sömnkonto som jag ligger rätt mycket minus på. Vad gör då några dammtussar lite här och var?

"Maybe you're only allowed a certain amount of tears per man and I've used mine up".

Utökar familjen!

Hade inget att göra idag, så jag köpte en bil. Haha. Riktigt så var det ju inte, men nästan. Länge länge har jag kollat, provkört, dömt ut och förälskat mig i olika bilar. Men detta märke har faktiskt varit min favorit ett tag, så nu när jag hittade en bil med alla önskemål jag hade kunde jag inte motstå... Jag kan därmed bocka av ytterligare ett av mina projekt på listan för 2011! 


Så nu är det bara att slå en signal när ni vill provåka mitt lilla vrålåk ;)


/M. Har en bil som nästan är himmelsblå. 

Om det inställda bröllopet.

Alltså ursäkta, men hur fan kan det vara en nyhet att Hugh Hefner blivit lämnad vid altaret av den lilla tonåringen han tänkt gifta sig med? Jag fattar det bara inte! Han är 85 år och hon är 25 år. Det är en mormorsålder i åldersskillnad om ni fattar hur jag tänker.


Det är inte bara äckligt. Det är även tragiskt. Vem vill gifta sig med en man som högt räknat lever i tio år till? Vem vill bara vara gift i tio år? Och vem vill vara änka som 35-åring. Jag tror faktiskt inte att hon är en golddigger, för då hade hon ju lätt kört på och gift sig med skrynkelsnoppen. Det måste vara "kärlek" eller något åt det hållet. Kan det möjligtvis vara mediekåthet? 


Men om jag har pappakomplex som gärna dejtar en lite äldre kille, så har hon minsann morfarskomplex! Någon borde visa henne "Kan du vissla Johanna?". 

I stand by my words.

Jag står för att dom man älskar, dom behandlar man ordentligt. Och dom man inte behandlar ordentligt, dom älskar man inte.
Jag står för att dom jag älskar, dom älskar jag villkorslöst. 
Jag står för att ärlighet är viktigast för mig, oavsett hur hemsk sanningen är.
Jag står för att man bara kan göra så bra som man kan - och när man vet bättre, så gör man bättre...
Jag står för att jag håller mina ord, och att jag alltid säger vad jag tycker. 
Jag står för att ett svek alltid är ett svek, och endast tiden kan läka dom.
Jag står för att det gör ont att leva ibland, annars skulle det inte kännas så bra andra dagar!
Jag står för de misstag jag gör. 

Kan du säga detsamma?

Framtiden.

Jag känner mig lite on fire, så jag tänkte att jag skulle kräma till med ett inlägg ikväll. För att höja den dåliga kvoten liksom, samtidigt som jag faktiskt har något att säga för omväxlings skull...

Det är ju sanningsenligt så att jag arbetar enligt ett långtidsvikariat som förr eller senare kommer att ta slut eller omvandlas till en fast tjänst. Vilket som, så är ju anställningsformen något osäker, bortsett från att jag är sjuksköterska (vilket är ett relativt brett yrke), med specialistkompetens (dialys) och ung (vilket onekligen gör mig lite mer flexibel). Utöver det är jag även orädd i många sammanhang, lättlärd och anpassar mig lätt, vilket gör att denna anställningsform inte skrämmer mig. För även om jag trivs på min arbetsplats, och det gör jag verkligen, så kan jag göra precis vad jag vill den dagen/om den dagen kommer då min tjänst inte längre är önskvärd/kontraktet ska omförhandlas. Jag kanske inte ens vill vara sjuksköterska då längre? Och då utbildar jag mig till något annat, söker ett annat jobb eller satsar på en annan talang (jag har en och annan till på lager). Framförallt har jag många drömmar, och ambitionen att förverkliga någon eller några av dessa...

Möjligheterna är oändliga med lite tro på sig själv. Och livet pågår faktiskt här och nu. Det är din framtid! Vad sägs om att vara med och påverka den? Ska ni med? 

/Vi som tänker bygga oss den framtiden vi drömmer om.

Ursäkter, nya vänner och att brevbäraren borde få däng.

Okej, alltså ni för ursäkta, jag inser att jag ligger helt bisarrt mycket efter inläggsmässigt här på bloggen! Men (till mitt försvar, jag har alltid ett sånt) så har jag haft väldigt mycket att ta tag i de senaste dagarna... Och ändå har jag inte kommit någonstans. Känns dö kul. Givande. 


Jag har väl lagt ner ungefär trettio timmar de senaste fem dagarna på projekt som måste komma igång, som står på samma ställe ändå. Och lite drygt femton timmar på att ligga i sängen, sova och vila mig. Ni har ingen aning om hur trött jag är! Gnäll gnäll gnäll. Nu var det klart.

Idag hittade jag en kompis i min mat: 

Först spottade jag ut maten jag hade i munnen över hela bordet. Sen skrek jag, blev svimfärdig och fejkgrät. Efter det kastade jag maten, flexade ut och gick hem. Enough är enough liksom. Den härstammar från broccolin som jag börjat äta för att det är så nyttigt. Men larver är inte nyttigt, det är jag helt säker på. Så no more broccoli for Mika. Det var riktigt äckligt!


Idag fick jag rea-katalogen från H&M. Fick ni också den? Det är alltid ett säkert kort för H&M att skicka den till mig, för jag handlar alltid ur deras kataloger. Trots att jag inte behöver en enda pinal till i min välfyllda garderob så hittar jag alltid en ursäkt till att handla lite till. Denna gången kommer jag inte att kunna göra det, för jag kan inte öppna katalogen! Herr brevbärare, vad har du gjort med min katalog? Hälften av alla sidorna är ihopklistrade. Jag vet vad det betyder. Och jag förlåter dig inte.

Vad jag vill.

I wan't to get an offer that I can't refuse! Varför kan jag inte få det? Varför ska det vara så enkelt, men ändå så svårt? Så förutsägbart. Så genomlevt redan en gång. Så uttjatat. 

Jag tvivlar inte längre. Jag vet vad jag vill ha. Och det är inte förhandlingsbart. 

The end. 

Om kungen.

I flera veckor, till flera olika människor har jag försökt att formulera vad jag tycker om det här tjafset med kungen (för jag måste ju ha en åsikt om allt, och alla måste höra den oavsett om ni vill eller ej...)! Jag har försökt med "Jag skiter högaktningsfullt att han varit på någon jäkla strippklubb, vem bryr sig?? Men som representant för Sverige tycker jag att han kunde skött sina otrohetsaffärer med mera lite snyggare för det ser ju så jäkla illa och pinsamt ut nu". 


Sen har jag vänt och vridit på mig själv i desperata försök att formulera det lite bättre. Men så idag tittar jag in på den anmärkningsvärt begåvade människan Helena Sandklefs blogg och då ser jag att hon sammanfattat det så jäkla enkelt:


"Det grundläggande problemet, det är ju att vi har en monarki. Och man nu har en monarki dit man betalar skattepengar för att använda denna familj som en form av reklampelare för Sverige, så kan man avkräva dem nån typ av anständigt uppförande, och i det har ju kungen då onekligen brustit, som det ter sig".


Helena har för övrigt aldrig skrivit ett dåligt blogginlägg! Hon är inte som jag, som är glad om man får till det i ett inlägg. För hon får alltid till det. Och så ligger hon med Magnus Betnér. Det är avundsvärt!

Jag har en ny kärlek.

Om det är något jag verkligen förespråkar (förutom säkert sex, lillsyrran!) så är det vardagslyx. Den där lyxen är ju olika för alla, och ser olika ut beroende på hur ens liv ser ut för tillfälligt. 


När jag var i ett förhållande tyckte jag att det var lyxigt att laga en god middag och mysa i soffan framför en film en helt vanlig tisdag till exempel. Efter jag pluggat färdigt till syrra, så tyckte jag att det var lyxigt att kunna läsa en bok som inte var studentlitteratur. Och nu när jag har lite mer egentid tycker jag att det är lyxigare än någonsin att tända ett doftljus och slå sig ner i soffan och njuta! Doftljus är fantastiskt underskattat och slår den universella blomsterkvasten hundra gånger om. Doftljus doftar minst lika gott, håller mycket längre och är minst lika fint att ge bort i nästan alla situationer som man skulle ge blommor.


Jag har länge kört budgetvarianten IKEA. Nackdelen med dessa doftljus är att dom inte luktar speciellt mycket (tyvärr) och då försvinner ju hela tjusningen med doftljus. Den senaste tiden har jag dock övergått till Lagerhaus doftljus som inte är mycket dyrare men doftar mycket mer! Men idag, idag har jag minsann mött min överman i doftljusvärlden:

Så förbannat ljuvlig doft, lyxig förpackning och perfekt utformning! Jag är kär! Dessutom nedsatt från 150 pix till blygsamma 75 pix. En perfekt "gå bort"-gåva, men just idag den perfekta gåvan till mig själv! 

/M. Funderar på att investera i lite fler imorgon.

Det är väl sanning vi ska snacka här?

Jag har alltid sett mig själv som en någorlunda skärpt människa. Jag har en högskoleutbildning, jag hade 19,6 i snitt på gymnasiet, jag försörjer mig själv och beter mig i övervägande fall som en vuxen människa. Trots det inser jag att jag nog inte är så smart som jag tror...

Mina geografiska kunskaper är exempelvis bortom all räddning. Jag kan liksom orientera mig någorlunda övergripande på en karta. Jag kan världsdelarna och det jag anser vara grundläggande. Jag vet var Malmö, Göteborg och Stockholm ligger. Några städer till kan jag allt. Men be mig att peka ut Jönköping och jag är förlorad! Jag kommer dessutom eventuellt att tro att du menar Lidköping eller Linköping. Som jag för övrigt inte heller kan peka ut. Låter det som att jag geografiskt sett befinner mig på en vuxen nivå? Nej, kära någon! Hur ska mina barn klara sig? Mamma kan inte hjälpa till med geografiläxan!

Vidare är det ingen överdrift att säga att jag inte borde få ha rösträtt, eftersom jag mycket väl skulle kunna säga att jag är en form av en "trendväljare". Jag kan naivt nog svälja ett partis ståndpunkt i en enda fråga och utifrån det ge partiet min röst att föra min talan i samtliga andra åsikter som jag har (som jag inte ens vet vad partiet anser om dessa), eller ännu värre, sympatisera med partiledaren utifrån hur denna klär och för sig. Det är riktigt skamligt att jag inte är bättre påläst i en fråga som rör hela min existens, och det vorre nog önskvärt att jag snarast åtgärdar denna okunskap om jag överhuvudtaget ska ge mig själv tillåtelse att rösta i nästa val!

Slutligen har jag lärt mig grundläggande saker som att man inte kan micra folie, burkar och tallrikar med guldkant den hårda vägen - learning by doing. Dit tillhör också kunskaper som att fett brinner ordentligt när man grillar (särskilt om man lämnar grillen obevakad), att popcorn skall poppas utifrån känsla och inte så mycket efter tid, att man inte kan skruva fast ett eluttag som lossnat utan att slå av strömmen (för då kan man få sig en jäkla kyss), att vattenplaning inte bara är en myt, varför man åker stockarna/flum ride sist i ordningen under heldagen på Liseberg, att grus och het asfalt är förjävligt i en skarp sväng på cykeln när man är en fartblind elvaåring samt att mamma nästan alltid ger råd utifrån mitt bästa i tankarna och inte så mycket för att förstöra mitt liv (det tog några år...).


/M. Fullt medveten om mina brister, men ser fram emot ett helt liv att åtgärda dom under!

En nakenkalender!

Jag har fortfarande lite roligt. Helt död är jag inte! ;)

Man kanske skulle slå till?

Mitt nya, nyttiga jag.

Idag har det varit mycket upp och ner. Det var ett nederlag att vakna, eftersom jag trodde att jag skulle må så mycket bättre än vad jag gjorde. Det går fortfarande trögt, kroppen hänger inte riktigt med och minsta lilla kraftansträngning framkallar yrsel.


Det är en jäkla tur att jag har Emse ska jag säga er! Var skulle jag annars ha tillbringat några timmar av dagen, om inte sittandes på en bäddmadrass i köket och kolla på henne när hon packade upp sitt hem? Och vem tror ni kom till avdelningen i samma stund som jag gjorde det? Jo Emse. Och vem tror ni konstaterade att dagen började dåligt och kom med frukost imorse? Exakt samma person. Jag skulle inte vilja byta den vänskapen mot något i världen, den saken är säker!


Hade även en jäkligt härlig kardiokonsult som tittade till mig innan hemgång igår. Han var verkligen engagerad och gick igenom mitt liv och min vardag bit för bit. Igår var det lite svårt att få ihop, men idag har jag iallafall börjat med att slänga ut en massa skräp ur kylen och fyllt den med sånt som jag hädanefter ska äta. Frukt, grönsaker, juice med extra vitaminer, fisk i massor, skaldjur, nyttigt bröd och annat som ska ersätta mina annars skräpiga matvanor. "Bara för att man är smal så betyder inte det att man kan äta hur som helst". In my face. Så var det med den saken. "Stress, för lite sömn och kost med dåligt näringsinnehåll är på lång sikt sådant som sänker tröskeln för att svimma" sa han och log, för att sedan avsluta med "nu behöver jag nog inte föreläsa mer, resten sparar vi till uppföljningen". Fan, det är som att vänta på en utskällning hos rektorn.


Jag säger inte att jag ska bli någon urmänniska nu, men jag ska helt klart omprioritera lite. Igen. 

Hemma igen. Finally.

Jag är trött. Det måste jag faktiskt motvilligt erkänna. Jag är hemma nu, men så in i helvetes trött att jag inte ens orkar sova. Är det möjligt? Jag är hemma med restriktioner. Har någon annan varit det någon gång? För att nämna något så får jag inte:


- Träna på några veckor (buhuu, det blir nog svårast av allt att motstå...).
- Börja jobba innan jag börjat på mina mediciner.
- Stressa.
- Partaja.
- Lyfta tungt.
- Överanstränga mig. 
- Dricka Red Bull eller motsvarande. 
- Vara uppe sent (tydligen skall kroppen vänjas vid sömnrutiner).


Men om någon vill tillbringa en (tidig) kväll med mig någon dag, och stirra in i väggen - så är jag all in. Skämt o sidor så ska allt bli bra nu. Nu släpper dom inte det. Denna gången håller dom så bra koll på mig att jag inte kan äta en pommes utan att få en utskällning!


Nu ska jag beställa hem lite nya böcker, boka en spaweekend och sova lite. Vi hörs när vi hörs mina vänner! I love you all.

För att ni ska förstå...

Patienten med ljudvolymen från helvetet: Jag behöver något att sova på.
Sköterskan: Man får inget att sova på här kl sex på morgonen.
Patienten: Men det är ditt fel att jag är trött, du väckte mig klockan halv sex.
Sköterskan: Det gör vi med alla här.
Patienten: Okej, men här är så varmt. Måste här vara så varmt?
Sköterskan: Fönstret är öppet men vi kan ta av dig en av dina filtar ju.
Patienten: Nej, jag är inte varm på det sättet. Här är så kvavt. Måste här vara så ljust!?

Fan ge dig, helt ärligt. Jag försöker att sova.

På UMAS.

Ligger för tillfälligt inlagd på UMAS akutvårdsavdelning för att vara uppkopplad till övervakning av min hjärtrytm. Ve och fasa säger jag bara!

Fördelarna med att ligga här:
- Jag får inte lämna sängen, så uppassningen här är femstjärnig ska jag säga er!
- Jag är yngst på salen och samtliga tanters kelgris! Jag får kakor, tidningar och godis ;)

Nackdelar med att ligga här:
- Klockan är sex på morgonen och jag har redan blivit väckt två gånger för kontroller och en gång för provtagning.
- När en av elektroderna lossnar tjugo över ett på natten är uppbackningen bättre än på en MFF-match...
- En kärring på rummet kan inte föra ett samtal med en ljudnivå som understiger koncertnivå.
- Maten är äcklig.
- Kläderna är fula.

Jag är trött. Jag vill åka hem.

Karma's a bitch. Laugh now, pay later.

Tror ni på karma? Jag gjorde absolut inte det innan. Men jag vet faktiskt inte om jag inte dras lite mer åt det hållet nu alltså. Jag skulle kanske inte dra mig så långt att jag säger att jag tror på karma (som ett centralt begrepp inom österländsk religion) men jag tror mer och mer på att man inte kan förvänta sig mer tillbaka än vad man ger. 


Nu säger jag absolut inte att det är såhär för alla, och att om just din mormor dog igår så är det inte för att du skött dig taskigt! Men jag tror att saker och ting som händer i mitt liv, gör det för en anledning. Och nu vet jag att där ute sitter någon och flinar för att den just tror att jag har erkänt att jag tror på ödet, men det gör jag inte, så har vi det också klart för oss. Ödet förutsätter nämligen ett förutbestämt förlopp under vilket jag lever mitt liv. Och jag lever inte mitt liv under ett förutbestämt förlopp, utan utifrån de beslut jag tar i olika situationer som i sin tur styr hur fortsättningen blir. Så var det med det!

What goes around, comes back around... my baby.

Fick världens finaste blomma igår, tack!