Och så blev dagen så jäkla bra!

Dagen fortsätter i samma anda!

Koker lite av det nya, ljuvliga te jag köpt hem. Bränner mig på tevattnet.

Äter pytt i panna med rödbetor i vita tights. Spiller rödbetssås på tightsen.

Lägger mig för att vila ögonen och vageln lite. Hinner inte somna innan vageln spricker, och jag blir skrämmande lik Brad Pitt i Fight club. Ögonmässigt då alltså.

Bjuder katterna på kycklingrester och känner mig glad över att dom blir så glada. Nellisen spyr upp allt på den vita vardagsrumsmattan.

Sitter och lipar lite i sängen över att jag är trött, att katterna bajsar så fort jag tömt lådan, att jag ser ut som ett monster och att det finns folk som har riktiga problem. Råkar peta mig i vagelögat när jag torkar tårarna.

Ska göra ett försök och lägga mig i ett bad och samtidigt äta favoritglassen, mest för att maxa välmodskänslan lite. Hoppas jag inte drunknar.

Min glammiga dag.

Min dag började i sängen. Vilken jäkla överraskning va? Överraskande med denna dagen var dock att man vaknar med illamåendet från helvetet och jordens största vagel i ögat. Jag klädde på mig det som låg närmst på golvet vilket fick min kollega att fråga om jag fortfarande hade pyjamasen på mig när jag kom till jobb. Nä men tack så hemskt mycket.

Till frukost åt jag på grund av illamåendet en kiwi (sjukt underskattad frukt) och var i sin tur på grund av denna spartanska frukost hungrig igen när jag var på väg ner för trapporna. Men lite av en expert på illamående som jag faktiskt blivit under åren vet jag att illamående bäst svälts ut.

Väl på jobb ägnade jag merparten av förmiddagen åt att hitta någon form av dagsform och att arbeta upp tempot från snigelfart till acceptabelt. Det gick, men det var minsann på slutspurten. Jag jobbade klart, satt lite i möte och åt. Sen gick jag hem.


Passade på att pumpa cykeln som luftmässigt påminde om ett hjul med en servett runt om. Välte cykeln på mina vita "pyjamasbrallor" så att jag blev kladdig mest överallt. Pillade lite på ventilerna, och slogs med luggen som är ett frisyrmässigt självmord i blåsiga tider. 


När jag kom in i porten bestämde jag mig för att ta hissen upp. Jag tar aldrig hissen upp. Jag borde inte tagit hissen upp av den enkla anledningen att vi har spegel i hissen. En jävla skitspegel om jag får säga det. Måste vara nått jäkla fel på den! För i spegeln stod en svintrött tjej, med svart cykelskit i hela ansiktet, löv i håret och en vagel i ögat som minst sagt arbetat upp sig under dagen.

Vad hände med dagarna utan vaglar, illamående och när cykeln pumpade sig själv? Var är dom dagarna? Jag kan tänka mig en sån dag nu, när som helst!
 

Kastar in handduken! Natti

Att tämja ett vilddjur.

Det hände sig såhär att någon lite fint påpekade att mina katter var ouppfostrade. Ouppfostrade som i att jag misslyckats med att tämja dessa vilddjur till små söta ägodelar som uppför sig. Snyggt gjorde personen det också:

"Får dina katter vara på bordet?"

HAHAHA! Får mina katter vara på bordet? Tror du verkligen att jag har något att säga till om? Om mina katter vill vara på bordet så hoppar dom upp på bordet. Sen kan det möjligtvis vara så att jag slänger ner dom en triljard gånger i ett försök att påvisa vem som har makten, men lik förbannat ligger dom ändå där och glor på en när man tio minuter senare går förbi igen. Så vem har makten?

Saken är den, att det är mitt eget fel. När Torres var liten, så var han sådär plågsamt gullig att det inte gjorde något om han låg på bordet. För han var söt, så söt, och man hade bara inte hjärta att riva ner den lilla sötnosen. Sen växte han upp och blev ett jävla as, för att uttrycka det milt. Han styr och ställer här hemma på ett sätt som får världens värsta diktator att verka vek. Alla anpassar sig efter Torres. För att ta ett exempel så är det förvånande nog jag som drar in klirret i detta hushåll, och Torres och Nellisen som ligger och latar sig hela dagarna, och ändå är det jag som får välja huvudkudde sist. Var är rättvisan i det? 

Sedan kom Nellisen. Från ett katthem. Hon hade blivit övergiven och skulle avlivas. Hur många vill gissa hur synd jag tyckte om henne, och vilken uppassning denna lilla dam fick här hemma för att känna sig välkommen? Saker och ting blev ju inte direkt bättre av att hon bröt benet och hon knappt behövde gå till matskålen själv. Efter det har hon liksom aldrig övergivit sitt primadonnabeteende. Som pricken över i:et ska hon alltid på ett särskilt bitchigt sätt ta Torres mysplatser vilket bidrar till nya världskrig ett par gånger om dagen. 

Så för att besvara din fråga, nej, mina katter får inte vara på bordet. Men jag hyser inga fantasier om att dom kommer att göra som jag säger. Varken första eller trehundrade gången. Utöver det är dom ett fantastiskt trevligt sällskap. Och dom ingår i Mika-paketet.    

Can you trust me?

November. 

När du skrev att du lovade att bevisa för mig att jag kunde lita på en kille igen så tog jag ett djupt andetag och vände mig om. Sedan slöt jag ögonen, och somnade. Och jag sov djupt, alldeles för djupt, för mitt i allt så vaknade jag upp. Kallsvettig och orolig, med glömda minnen plågsamt färska. Men jag insåg att det bara var en dröm. En påminnelse om hur det varit, men aldrig kommer att bli igen.

Mikas frikort.

Nä, men om ni insisterar, så får det väl bli jag och Danny då...

Heartbreak warfare.

Push it in and twist the knife again
Watch my face
As I pretend to feel no pain.

Just nu!

Just nu: Första advent och mysfika! 

Vem bryr sig om en klass 3-varning när man sitter här?

How about it now?

Inte en jäkla dag över tjugo, det ska jag säga dig! Inte en jäkla dag...

 

Har ett bakissamtal med Broman.

Superstjärna, idolerna, över tjugo.

Låt mig berätta lite om min dag. För min dag är i vanlig ordning alltid lika misslyckad hur man än ser på det.

Jag tog ofantligt lång tid på min i morse, trots att jag hade planer på att lämna nästet runt halv tio. Jag stack in om och gjorde ett handtag på hemlig ort, sedan pös jag iväg till Burlövs Center. Jag gillar BC starkt alltså. Dom har samlat mina favvobutiker under samma tak. Tiger, Ginas Tricot, Vero Moda, Systemet...

Jäkligt nöjd var jag nr jag rattade in på deras parkering och övervägde att göra en liten smitningsgrej på den merca som parkerat i mitten av två parkeringsfickor för att slippa dörruppslag (antar jag). Anammade min trevliga sida och ställde mig istället mitt emot utan att göra mig skyldig till något brott.

I högklackat och solbrillor steg jag in genom dörrarna som den superstjärna man är, och höll nästan på att slås omkull av antalet shoppingsugna människor som tänkt samma tanke som jag. Tills jag förstod att idolerna var där idag. Orutinerat. Fick mig en sneakpeak på småskitarna (idolerna) som skrev autografer på t-shirt efter t-shirt. Förmodligen eftersom dom som köade för autografer inte var i den åldern att dom direkt kunde få en autograf i urringningen. Eller så kanske det finns folk som anser att det är exklusivare att få autografen på en t-shirt. I don't know.

Shoppade lite julklappar och en födelsedagspresent (och ingenting till mig själv!!) innan jag styrde mina bestämda steg till systembolaget. Plockade mitt favoritrödvin och en flaska mousserande och ställde mig i kön med körkortet i högsta hugg. Kom fram till kassan och viftade det i ansiktet på kassabiträdet som tittade på mig med en sur blick.
"Vad gör du?"
"Visar min legitimation, ska jag inte få en sak nu? Typ en ask mintpastiller? Det fick jag sist".
"Men jag ser väl att du är över tjugo!".

Jaha, tack som fan. Menar du att jag ser sliten ut?

Nu har jag sovit middag, gjort en cheesecake och rastat diskmaskinen. Dags att hoppa in i duschen och göra sitt bästa för att se ut som en riktig fjortis ikväll.

Jag ser väl att du är över tjugo.  

Blä! Det gör man inte alls! 

Lördag morgon.

Lördag morgon och jag vaknar lite i nio. Det är riktigt ljust ute, och solen speglas i fönstret i huset mitt emot mitt. Det känns som att vakna upp till en soluppgång. Jag tar på mig morgonrock och raggsockar och går ut på balkongen och tar ett djupt andetag.

Jag älskar det här!

Jag älskar att må bra. Jag älskar att vara lycklig. Jag älskar känslan av att inte vara tyngd av några problem. 

Och några av er älskar att spy på dessa inlägg! Men jag bjuder på det. Imorgon kanske livet suger igen... ;)

 

Drar till Båstad!

Nu mina vänner drar jag till Båstad! Önskar samtliga en härlig fredagkväll!

Det ska vara glammigt att vara sig själv!

"A little bit of naughty is a little bit nice

 She's a whole lot of glam, sweat, sugar, sex, spice".

Ibland när det är lite stressigt, jag sover lite dåligt och får för lite tid över åt annat än måsten så försummar jag mig själv. Ni vet, not the pretty way. Det är mjukis hela dagen, håret i en trollknut mitt på huvudet... Det är inte så att jag ser ut som en skräphög, det är inte det jag säger (dock inte så långt där ifrån). Men jag trivs inte med mig själv. Jag når inte riktigt upp till min potential.

Då drar jag till med ett litet hemmaspa/minimakeover. Jag...

Tar en lång jäkla dusch (går även att byta ut mot ett lika långt bubbelbad).
Gör en hårinpackning.
Drar på en ansiktsmask.
Tänder ljus i hela lägenheten.
Sätter på mig ursnygga underkläder (går lika bra utan!).
Drar igång en film som får mig att vilja vara assnygg (exempelvis Burlesque, Striptease för att nämna några).
Jag fixar naglarna, borstar igenom håret och gosar in läpparna i lite babyolja.

Och efter det njuter jag. 

Och så känns det plötsligt mycket bättre. Det känns det nästintill exklusivt att vara sig själv. Precis som det ska vara. Exklusivt att vara sig själv. Exklusivare kan det väl knappast bli?

/M. Behöver de där risiga dagarna för att vilja ha dom andra dagarna ibland.

Dagens skitproblem!

Idag är det lite tråkigt att vara mig tycker jag! Till att börja med ska jag jobba kväll, och stängning (dubbeltråkigt), även om jag slutar halv sju vilket i sjukhustider mätta är en jäkligt skön kväll. Jag kunde slutat kvart i tio ikväll. Men nu gör jag ju inte det, så då måste jag gnälla över min halvsjua istället.

Halv sju ska jag sedan köra ut bilen till mekanikern vilket innebär att jag kommer att få mat hur jäkla sent som helst, och alla vet hur jag blir när jag inte får mat i tid! Dessutom ska jag ha stekt falukorv idag och det är så himla himla tråkigt (om man inte är hos Berit och får stuvade makaroner till).

Och sist men inte minst måste jag montera min cyekllampa fram ikväll (så att någon idiot kan sno den snart igen), för att kunna cykla till jobb imorgon. Man ser ju ingenting utan den (läs: man får helt oproportionella böter i förhållande till brottet)! 

Fattar ni vilka skitproblem jag har? Det är helt löjligt! Jag är en väldigt lyckligt lottad tjej. 

Dagens jättebebisoutfit.

Mjukis is Mika's best friend. Efter diamonds såklart. Like every other girl. 

 

 

 

Photobooth is my best friend.

När jag blir stor ska jag bli viktig. Jag ska bli viktig för andra. Utbytbar för vissa. Oersättlig för några. Någons allra viktigaste person för någon. 

Jag ska bli rik. På kärlek. Och glädje. Och ögonblick som fullkomligt tar andan ur en.

Jag ska bli någon som finns där i vått och torrt. I med och motgång. I hälsa och i sjukdom. I rikedom och fattigdom. Tills döden skiljer oss åt. Och även efter det.

Jag är Michaela. Och jag ska fortsätta att vara det. 

 

Ibland så händer det!

Det här med att vara ledig en vardag är en fantastisk möjlighet måste jag säga. Jag har fördelen att bli det lite då och då, för att jag vissa dagar slänger in lite fler timmar än normalt. Idag har varit en av dessa dagar. För mig började dagen nio, men eftersom Torres var på myshumör kom vi inte upp förrän halv tio. 

Åt frukost i lugn och ro. Hämtade ner julstakar och stjärnor från vinden. Putsade samtliga fönster. Kunde inte förlika med mig att sätta upp julstakar i fönster med skitiga gardiner. Tvättade gardinerna. Insåg att en julstake var paj. Gick till stan med Emse och lånebebisen Viggo och handlade en ny. Lunchade på McDonalds. Hittade på ursäkter varför det är okej att jag lunchar där så ofta. Gick hem och dammsög hela lägenheten. Tyckte att soffan såg dassig ut. Megarengjorde soffan. Tvättade alla kuddar och filtar. Drog ut mattan på balkongen och bankade den med en soppslev. Skaftet på soppsleven lossnade och landade i grannens rabatt på första våningen i huset brevid. Skyndade mig in med mattan och stängde dörren. Sydde ett hål i en av kuddarna. La upp gardinerna med strykklisterband. Smög ut på balkongen och satte upp ljusslingan på balkongkanten. Förberedde adventsljustaken inför söndag. Gick runt och njöt!

 
Nu ska jag strax hoppa in i duschen, och sen ska jag på långpromenad. Fler sådana här dagar är önskvärt, dagsformen har ju varit lysande!

Jaha, och bion då?

Bion var väl sådär. Blir nog kanske ingen oscar där. Men är det Emses tur att välja, så är det Emses tur att välja och så var det bra med det.

Jag gick hårt ut genom att ösa ut en stor popcorn över hela disken (någon som är förvånad? nej det var väl inte det). Det var popcorn överallt! "Åhh förlåt, så pinsamt!! Jag ber om ursäkt! Nu är där ju popcorn överallt". Kassabruden fick tillkalla en grabb i min ålder som plockade popcorn ur tangentbordet och kassalådan samtidigt som han log lite mot mig med ett sånt "du är så jävla störd och jobbig, fattar du det?"-leende. Jag fattar det. Jag köper det. Jag gör det verkligen inte med vilje! Trots det händer det alltid mig. Jag ber om ursäkt. Jag ska försöka att skärpa mig.


Jag hade bokat oss i soffa, för Emse lovade att hålla händerna i styr. Det gjorde hon icke kan jag säga! Det var 96 minuter aggressivt tafs. Nästa gång bokar jag spridda platser.

Föresten så var det ett jäkla liv mellan mig och Emse om hur vida man kan se att salongen har insläpp. Jag hävdade att det var genom den röda prick som står till höger om siffran, men Emse ansåg att det var siffran som klargjorde det (så jävla dumt att det egentligen inte var så mycket att tvista om). För att vinna striden frågade jag därför biljettrivaren (här skäms vi för oss själva!), en riktigt sur sak i tjugoårsåldern som såg tillbaka på mig som om jag var en nolla:

Jag: Ursäkta mig, men hur ser man att det är insläpp till salongen, är det på siffran eller den röda pricken brevid?
Hon: Den röda pricken brevid.
Jag: Men vad visar siffran då, och varför är ettan släckt idag?
Hon: Salong åtta, upp för trappan och till vänster.


Nej men tack som fan du. Tack.

Dagens avslappnade outfit!

De mailen jag får!

Idag har verkligen varit en totalt meningslös dag. Förutom att min framåtanda varit ungefär som en slanggurkas, så har det inte hänt en enda sak som är värd att nämna i bloggen. Tänkte därför passa på att besvara några mail. Börjar med min favorit:

I ett privat mail till bloggkontot: "Din djävliga blogg kan fan dra åt helvetet".

Svar: Jag ska omedelbart hälsa bloggen det! 

På facebookmailen (något sammanklippt för att dra ner texten lite): "Vi söker för en kunds räkning tjejer i åldern 20-30 år som kan tänka sig att ställa upp på bilder av både påklädd och avklädd natur. Om du finner detta av intresse så hör gärna av dig!". 

Svar: Jag vidarebefordrar detta till mamma, så kan vi ju se vad hon tycker om saken... Haha. 


På hotmailen: "Nya revolutionerande xx (gör ingen reklam i bloggen) förstorar din byst upp till tre kupstorlekar! Beställ redan idag för resultat innan jul".

Svar: Låt mig presentera er för mina vänner Victorias Secret, Wonderbra:n och lögndetektorn. Vem behöver er? Tre kupstorlekar är dessutom rent för lite! Kan ni inte garantera mig Dolly Parton-godingar så har ni ingen deal.

Nä nu får det vara bra med trams från min sida, nu drar jag på bio. Ha en skön kväll mina små smultron! 

Den nakna sanningen.

Give it to me right,
Or don't give it to me at all.

Söndagen i bilder.

För er som har missat det så är det idag söndag, skitväder och den sista söndagen innan julen drar igång. Vet ni vad jag gjorde då? Jag åkte till Vellingeblomman. 

Verkligen orutinerat.  

Dom hade till och med parkeringsfolk som lotsade in en på lediga platser. Bara det borde ha fått mig att vända... Men nejdå! In på denna jäkla blomsterbutik tog vi oss, och gick i snigeltakt efter gamlingar och småfolk. Inte ens en fika fick man, för det var (hör och häpna) fullsatt.

Man kan säga att jag storshoppade. I alla fall i vellingeblomman-mått mätta, för att vara mig. 

Förresten var det en jäkla tur att jag fick med mig morsan idag, för utan hennes jävla pekande och påpekande om min körning hade jag nog aldrig tagit mig runt helt enkelt. Till nästa utflykt gäller regeln "i den här bilen kör vi från förarsätet" alternativt så sätter jag henne i baksätet. 

Det var nog ett jäkla bra tag sedan bensinen kostade 8 spänn litern, vågar jag gissa.

Vi åkte förbi en klädaffär också, där jag provade ett par brallor som jag tyckte var lite raffiga om jag får säga det själv, men väl på såg det mest ut som att jag hittat ett par pyjamasbrallor.

Slutligen lämnade jag av körskoleläraren och körde hem, fickparkerade, justerade fickparkeringen tre gånger och rusade upp i lägenheten. Eftersom jag inte besöker offentliga toaletter så fungerar det ungefär på samma sätt varje gång jag kommer hem. Jag hinner aldrig vänta på hissen utan rusar mina sex trappor upp, fumlar med nycklarna, öser in påsarna på golvet och sliter upp toalettdörren. Där sitter jag sedan i skor, vinterjacka och klär av mig samtidigt som jag konstaterar att blåsan höll även denna gång. Och under tiden som jag sitter där så går katterna själv igenom påsarna och beskådar mina nya köp. Idag plockade dom till och med upp varsin mus som jag planerat att dom skulle få när jag åkte bort, men ändå. Jäkligt trevliga är dom i övrigt!


I ett försök att aktivera min kreativa ådra gjorde jag ett eget ljus/julfat när jag kom hem. Hur många tror att det står till jul? Eller ska vi bli lite vilda, hur många tror att det står imorgon?

 

Helgen i sin helhet.

I'm baaack! Ni får ursäkta min frånvaro! Låt mig uppdatera er lite om min helg...
 I fredags var jag på Kockums fredagsmys i simhallen. Dom släcker ner i stort sett hela simhallen, tänder levande ljus och bjuder på frukt. En mysigare fredagsaktivitet får man faktiskt leta efter! Passar särskilt bra de fredagarna man börjar 07 som jag gjorde dagen efter. Jag solade lite, det gjorde jag också. Fast det hjälpte sådär, nu ser jag mest ut som en lite mörk creme fraiche om jag får säga det själv. Jag simmade några längder, sedan satt jag på kanten och åt höstäpplen och diskuterade hur dåliga erbjudande det finns på rabattkupongerna nuförtiden med en riktig pangkärring som hade chock-orange hår och kolsvarta ögonbryn. Och efter det bastade jag såklart. Men på det stora hela var det en bra motionsomgång med några klart givande längder.


Efter en mysig fika hos Maria, Eddie och Theo försökte jag igår att ta tag i lite småsaker som tågbokningar, tidbokningar, fotoframkallningar och lite julklappsidéer. Det gick sådär. Emse kom såklart och störde (så som bara emse kan)och efter att hon gått blev det minsann inte mycket gjort.

Idag vaknade jag utvilad och störtpigg klockan 09.30. Ni ser vilka belöningar man får när man inte smyger hem efter fyra på morgonen (det är ingen pekpinne, jag visste fan inte om det själv!). Jag klädde mig i kalasbyxor som man gör sådär året innan man fyller 25 eller var det 5 (?) och körde bort till morsan med nybakat bröd (är jag världens bästa dotter eller vad?). Hon hade redan ätit (är hon en superkass mamma eller vad?).

Nä, om man skulle ta och kasta sig ut i denna underbara söndag? Vi ses lite senare!

Kärlek.

Sex.

Pengar.

Lycka.

Status.

Morgonen

Morgonen inleder jag med den livsviktiga frågan, hade du två ödlor?
Ja.
Jag: Fick inte dom barn då?
Jo, dom fick ägg.
Jag: Lägger ödlor ägg?
Ja. 
Jag: Jaha.

Man tycker ju att jag borde lärt mig det i grundskolebiologin men icke. Dagens nya kunskap firar vi med en lunch på VESPA.

 Visst ser jag piggelin ut?


 

Team Jacob.

Breaking dawn - part 1. Vilken kvalitetsrulle alltså! Tio sekunder in i filmen drar Jacob av sig tröjan, och sedan är man liksom fast. Det spelar ingen roll att detta är den sämsta av fyra filmer, eller att filmen faktiskt utelämnar en hel del saker som boken förklarar för Jacob är i bar överkropp tio sekunder in i filmen. 

Nu är det ju egentligen inte så att han har den allra snyggaste kropp gud placerat på denna jord. Jag vet till exempel någon i min närhet som faktiskt klår honom, men det är hela situationen som får mig att sitta där som en fjortis i mängden. Alla är ju inte heta (temperaturmässigt nu alltså) varulvar. Ingen i min närhet i alla fall vad jag känner till.

Kvällen till ära hade jag (på skämt, era torrbollar!) fixat varsin t-shirt till mig och syrran som förklarar vårt tydligt uppdelade läger...

Förberedd för hunkmys!

Ikväll ska jag och syrran gå på breaking dawn och gotta oss. Kvällen till ära bär jag ett enkelt linne och mina replay-jeans från Milano som är fem år gamla och för små. De två översta knapparna går inte att knäppa, men skit i det! Det gäller att vara förberedd om Edward eller (helst) Jacob plötsligt ångrar sig och inser att jag är deras stora kärlek...

 

Min kväll!

Haha ni kommer att dö, ni kommer fan att dö, men ikväll har denna svensken varit på *trumvirvel* julpysselkurs! 

Direkt efter badminton med Holmgrenarna drog jag och Lina till stämpelfabriken där hon skamlöst klämt in oss i en redan fullbokad grupp. För 250 pix fick man tre timmars umgänge, en ordentlig fika och så fick man göra nedanstående saker...

Ni fattar att alla kommer att få handgjorda saker i julklapp i år va? Jag har så mycket hemmagjorda tvål i köket att jag skulle kunna rengöra en hel skola av lågstadieklasser. 

Jag kommer att vara en sån dryg sak som tror att jag gjort fina saker, som alla stolta mottagare arkiverar i runda arkivet. Utom mamma. För mamma, hon har sparat en pinne som jag plockade i skogen 1994 och lagt den på sin symaskin. Bara en mor kan vara så stolt. Bara en mor. 

En resa utan dig.

Jag har fått nya cosmo idag. Cosmopolitan är faktiskt den enda tidningen jag läser varje nummer av, och det grundar sig i att jag alltid får något tips som jag kan använda. Denna gången tipsar dom om fightern Musse som startat bloggen "En resa utan dig" när han genomför samma resa som han tidigare gjort med sin före detta flickvän. Han berättar förfärligt ärligt om hur det var att göra slut och hur det är att leva utan henne...

"Hur som helst, nu är jag påväg igen. Samma resa. Men utan dig".  

Att läsa hans blogg påminner mig om att jag en gång i tiden upplevt samma sak. Inte alltid samma känslor. Men vissa känslor är skrämmande lika. Den där tiden när man sov om dagarna och bearbetade om nätterna. När man rensade ut varje liten del av dig ur sitt liv. När paniken försökte att hålla en tillbaka, och befrielsen tog mig i handen och följde mig en bit på vägen. 

Jag gjorde en liknande resa. Fast ändå inte samma sak. Jag åkte över bron. Ensam. Jag checkade in mina väskor. Ensam. Jag åt en flygplatsfrukost. Ensam. Jag satte mig på ett plan till Rom. Ensam. Jag landade. Ensam. Jag åkte med den förbeställda flygplanstransfern. Ensam. Sedan checkade jag in på mitt hotell. Ensam. 

Och sedan tillbringade jag all vaken tid med Jessica, gamla minnen och god mat och gott vin. Och jag kände mig allt annat än ensam. Jag kände mig lycklig. Stark. Modig. Förväntansfull. Och redo. Framförallt redo. 

Skillnaden mellan att vara med dig, och denna resan var att nu var jag ensam fysiskt också. Och inte bara ensam med dig. Och när folk trodde att det var svårt att komma över dig, så ska jag säga dom att det var det enklaste jag har gjort med dig! Det svåraste jag gjort var att försöka älska dig. Men även om du gjorde det omöjligt för mig, så älskade jag faktiskt dig.

Och när jag säger älskade, så menar jag älskade. Som i att jag inte gör det längre. Och det har egentligen inte med dig att göra. Men i mitt liv fanns det inget rum för att älska dig. I mitt liv kunde jag bara välja en av oss. Och denna gången gjorde jag det jag borde gjort från början.

Jag valde mig själv. 

Jaadå!

Hårakademin. Hån. Dålig karaktär.

Idag har jag varit hos de, alltid så duktiga, tjejerna på hårakademin. Det var en enda lång njutningsfest får jag väl säga! Hon pysslade med mitt hår som att det var guld, och jag bara tog emot och tog emot. När hon sedan avslutade med att säga att hon hade gjort vad som helst för att få mitt hår ville jag bara ringa mamma och berätta vilket hårunder hon skapat!

Men jag lät bli. Det är nämligen fult att skryta i Sverige. 

På salongen, samtidigt som jag, satt där en annan tjej. Henne hade jag väldigt stora problem med under de 90 minuterna som jag befann mig på salongen. Hon hade ungefär en meter långt hår. Mellan 80 och 100 cm i alla fall. Utan att tveka. Och det första hon säger är; "jag vill absolut klippa så lite som möjligt". Sånt stör jag mig på. Det är okej att ha hår till gumpen när man är liten och inte fattar bättre, men när man sedan passerar femårsgränsen tycker jag att det upphör att vara okej att nästan trampa på sitt eget hår. Då tycker jag att man klipper sig. Om man inte kan skiljas från sitt eget hår så tycker jag att man uppsöker hjälp. Så tycker jag. 

När hon hade hånat klart mig med sitt jäkla sätt åkte jag hem, la mig i sängen och åt 150 gram mjölkchoklad medan jag försökte att hitta en endaste liten bra anledning till varför jag någonsin skulle resa mig och bryta detta härliga sockerrus. 

Jag kom på flera, men ligger ändå kvar. Det kallas dålig karaktär.

Söndagen som gick åt skogen.

Okej, kvällen blev väl inte helt som planerat om jag ska vara helt ärlig! Efter mitt myspys i soffan gick jag ut i köket och gjorde egna tvål (ehh, för mycket fritid?). 

Sedan slog jag i sönder min andra ljusstake i badrummet för denna helgen. Och efter det halkade jag i den snorhala lövhögen utanför porten och slog hål på brallorna. Vilken skön söndag alltså. 

Slutligen gjorde jag i alla fall maten. Det gick hur jäkla bra som helst, tills jag skulle smaka av och kom på hur mycket jag hatar lime...

Till min stora förtjusning satte jag mig ner framför tvn lagom till Time Out. Vilket bra program det är alltså! Riktig kvalitetstv om jag får säga det själv...

I didn't say it would be easy. I said it would be worth it.

Det finns saker jag älskar. Att vara själv, krypa upp i soffan med lite tända ljus, min favoritspelningslista och en kopp varm choklad och bloggen är en av de där små sakerna som betyder vansinnigt mycket för mig. Jag tycker att det är så skönt att jag avsiktligen försöker att ordna en sådan kväll för mig själv varje vecka.

Med sådana kvällar, en fruktansvärt stor investering i levande ljus, massvis med god matlagning från den nya kokboken samt min underbara omgivning ska nog även jag klara vinter - eller vad säger ni?

Veckan som kommer är fylld av roliga saker att berätta om och förhoppningsvis tipsa om i bloggen! Med det sagt ska jag gå ut i köket och slänga ihop en wok med räkor, grönsaker och lime. Det är viktigt att äta gott om söndagarna...

This is me, then. Kvällens outfit.

Helsvart. Enkel sminkning. Party party.

Nageldekoration

 

Bedtime stories.

If it makes you happy
It can't be that bad
If it makes you happy
Then why the hell are you so sad 

Fredagsmys!

Äntligen fredag! Idag blir det tacos, hallonpaj och en thriller (skyll dig själv om jag kissar på mig...). Jag kör mysoutfit kvällen till ära!

Kjol från Polen, kofta från Milano, raggisar från Scorett och resten från H&M. Det är vad jag kallar en jäkla mix.