Jag misstänker att det dels har att göra med att jag är lite stressad över vissa saker som måste klaffa, och att jag har svårt att varva ner. Så skulle nog en psykolog säga. Jag tycker bara att det är skitsnack. Gudarna ska veta att jag varit jävligt stressad på jävligt många fler plan och ändå kunnat gå och lägga mig och somna knall fall. Själv så misstänker jag att det beror på att jag sover såhär:
Resårmadrassen halvt uppe på ena gaveln, på pippi-hållet i sängen och lutandes på ett sådant sätt att man konstant känner att "nu kommer jag att kasa ur sängen".
Måste. Få. Klart. Sängen. Nu.
Jag menar det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar