Get your act together.

God eftermiddag mina kära bloggläsare! 

Idag är jag i bättre form. Jävligt bra form om jag får säga det själv. Så låt oss såga lite...

Jag är för tillfälligt lite småsur över att folk behandlar varandra som dom gör, så jag tänkte få det ur mig och ta upp ämnet till diskussion med mig själv här på bloggen. Det sköna med att ha diskussioner på bloggen är att man endast behöver ta hänsyn till en åsikt och sedan presentera den. Det är så jäkla enkelt. 

Vet ni vad jag tycker om lögner? Jag ska berätta för er vad jag tycker om lögner!

Fega människor ljuger. För att en lögn oftast är enklare än en sanning. För sanningen gör ibland ont. Buhu. Allt här i livet ska inte vara enkelt. Det är inte meningen. Hade det varit meningen så hade allt varit enkelt. Så sluta ljug, stå upp för vad du tycker och gå och lägg dig som en vuxen människa på kvällen. En vuxen människa som står för sina åsikter. Och inte ljuger. För det gör inte vuxna människor.

Undantaget är vita lögner som inte skadar människor. Såna använder sig ofta riktiga mästarlögnare sig av när dom ljuger om sånt som faktiskt skadar människor men inte vill att det ska vara fel. Det är därför vita lögner inte är okej längre. Vita lögner som att du säger att din polares nya tjej var skitful fast hon var det vackraste du sett är okej för att det handlar om att inte skada en annan människa. Vita lögner som att du smsar din kollega när du egentligen smsar en flört är inte okej eftersom det är oärligt och då försvinner ju hela grejen med inga lögner - ärlighet-teorin. Det är ganska enkelt, och jag tror att flera faktiskt håller med mig.

Det är för mig en självklarhet att man uppskattar den man älskar, och att man därför visar det. Det handlar om att bekräfta sin kärlek, vilket både kan ha en positiv och en negativ ton. När det har en positiv ton kommer ni att höra talas om det i form av att folk i glatt berättar vilken fin partner dom har som gör små (eller stora) fina saker för dom. När det har en negativ ton kommer ni att höra talas om det som gnäll, "han/hon har ett sådan enormt bekräftelsebehov". I fem procent av fallen är det säkert sant. Dom andra 95% av gångerna är det förmodligen en person som inte bekräftar den han/hon älskar speciellt mycket. Vi vet alla hur det slutar. 

Och helt ärligt, och det här vet jag för att jag har varit en av dom, sluta klaga över hur missnöjd och olycklig du är om du ändå inte tänker göra något åt det. Det är okej att känna så ibland, och älta det lite. Men att ha samma problem år in och år ut och inte lösa det är bara barnsligt. Det handlar om att ha lite självrespekt och inse att om du känner att du kan bättre och förtjänar bättre, så kan du förmodligen bättre och förtjänar bättre! Dina vänner och din familj kommer inte att magiskt kunna ändra på läget genom att lyssna sig igenom femhundra timmar av missnöje. Men du kan ta en minut och göra något åt din situation.

Och sist men inte minst. Människor som är otrogna är helt enkelt människor som är för rädda för att förlora något som de förmodligen anser vara väldigt viktigt för dom. Men redan då har dom förlorat något som är mycket viktigare anser jag vilket jag, i Mika-mun, kallar värdighet.

/M. Inte perfekt. Bara insiktsfull. Har säkert gjort samtliga ovanstående (undantaget otrohet), men lärt mig av det.