Pirrpiller...

Har varit i stan idag. Hade dåligt med shoppinglust så blev mest spaning och en svart tunika eftersom den jag köpte förra året blev missfärgad i en måleriolycka. Fattar inte det alltså... Dagens stora shoppingnyhet var dock:

Alltså jag vet inte hur det är i er värld, men i min värld så är pirrpiller inte den typ av piller som gör en pirrig i magen...



Jag vill bara att alla ska notera...

...att detta är andra dagen jag cyklar till jobb! Utan att det är 10 plusgrader vilket var gränsen. Jag gör det för att jag vill, för att det känns bra och för att jag borde göra det. 


Nu ska jag städa det här jäkla råtthålet. Återkommer ikväll. Då ska jag ha gått en powerwalk och så ska det reseplaneras. Ni tittar väl in sen..?

Ser ni vad jag ser?

Bloggen har fått en ny header! ;) Testing testing, vad tycker ni om den?

Dagens blogginlägg från listan handlar om favoritsaker, det här blir ju hur lätt som helst! Nu kör vi. 

Mikas favoritsaker (utan inbördes ordning):

- Älskade, hatade iPhone. Jag var en motståndare, det erkänner jag. Men jag blev beroende på första sniffet, och jag vill aldrig avgiftas!
- Älskade, älskade, älskade MacBook. Dig skulle jag inte evakuera lägenheten utan!
- Diskmaskinen. Tvättmaskinen. Jag jobbar heltid, okej? Det finns andra saker jag vill göra av min fritid.
- Mitt Born Lippy Passionberry-läppglans från The Body Shop. Även Strawberry är en favorit.
- Min nya cykel. Välkommen frihet!
- Samtliga motiv på min resevägg. Min idé, min konst, mina underbara erfarenheter.
- Mina siluett-motiv som jag bad syrran att måla. Perfekta, okomplicerade och underbara!
- Mina skor, framförallt partyheelsen! 
- Elgrillen på balkongen. Den enda anledningen till att jag får mat på sommaren. 
- Den underbara, romantiska, fantastiskt vackra spegeln i sovrummet! 
- Alla doftljus som jag är besatt av. Det lyser fint, luktar gott och ger rummet ett lugnt intryck. Vad är där att inte gilla?
- Samtliga Friis & co väskor jag har i mina ägor. Jag fick min första när jag var 16 år. Det är en åttaårig kärlek jag aldrig kommer att växa ifrån. 


Nu kan jag inte skriva mer. Ska in i duschen och läka hårbotten! 

Friends without benefits.

Jag får be om ursäkt. Jag inser att jag var lite gnällig innan. Jag har egentligen inget att gnälla över, om man ska vara helt ärlig... Jag är frisk, har ett jobb som ger tak över huvudet och mat på bordet och jag lever i ett land där jag inte behöver vara nämnvärt rädd när jag lämnar min bostad (tror jag iallafall). Efter lite sömn och en dusch (med alla nya produkter) känner jag mig lite mer hoppfull och framförallt lite mer fräsch! Så, som utlovat, I give you: Vänner.


Min första vän, som jag minns, skaffade jag mig på dagis. Jag gick på ett OB-dagis, och gemensamt för oss två var att vi oftast var kvar till sist. Båda två hade ensamstående mammor som arbetade hårt, och båda två hade mammor som levde/hade levt i destruktiva relationer. Hon hette Janny, och till den dagen jag slutade på dagis var vi oskiljaktiga. När andra barn var rädda för att ramla av gungan, så var vi totalt orädda. Vi var två flickor som hade sett saker barn inte borde behöva se, och våra rädslor befann sig på en helt annan nivå. Vi sov ofta över hos varandra, för att avlasta varandras mammor, och vi kunde samtliga sånger till Skönheten och odjuret utantill. När vi slutade på dagis fick Janny skyddad adress och vi tappade kontakten. Än idag tänker jag på henne, min allra första bästis, och saknar vår relation.


I skolan hade jag många olika bästisar. Först någon i lågstadiet, sen någon annan i mellanstadiet för att byta ytterligare några gånger till i högstadiet. Alla bästisar var rätt olika varandra, det måste jag säga. Jag hade svårt att hitta rätt i grundskolan. Jag var både kluven och förvirrad, mest hela tiden. Till skillnad från de flesta i min klass, som var riktiga wannabe's, så valde jag att gå min egen väg vilket jag är väldigt glad för idag.


I gymnasiet träffade jag en massa roliga kompisar, och med några av dom har jag minnen som jag kommer att bära med mig för livet. Jag minns resor, fester och galna upptåg. I gymnasiet lade jag lite mer fokus på mig själv och sket i allt och alla. Jag körde min egen grej rakt igenom, och det fanns inte en sate på denna jord som uppmanade mig att göra något annat än min grej, ostraffat. I gymnasiet skolkade jag nästan ett helt år till förmån för mitt sociala liv, för att ägna de andra två åren till att skapa mig förutsättningar för den framtid jag såg framför mig. I gymnasiet hittade jag hem lite mer, kan man säga.


Efter gymnasiet skulle jag vilja påstå att jag träffat nya vänner genom olika stadium i mitt liv. Jag har knutit mig ann människor som jag känt mig likasinnad, på ett eller annat sätt. Det tog mig lång tid att komma över ångesten som det medförde att jag inte hade riktigt lika många kompisar som jag föreställde mig att det skulle vara bra att ha (jag drömde om femton, tjugo personer), och att istället inse att jag har flera (om än kanske inte tjugo) riktigt bra vänner som jag alltid kan vända mig till, som stöttar mig och som gör mig glad flera gånger om dagen. Det är till och med en upptäckt jag gjort rätt nyligen, men det är samtidigt en upptäckt som har gjort mig lite mer trygg i mig själv. 

För att hata ordspråk, tycker jag dock att dessa är rätt bra:

"Det finns inga vänner, bara ögonblick av vänskap", sagt av Jules Renard.

"En vän är den som kommer in när hela världen gått ut", sagt av Grace Pulpit.

Goda nyheter, och dåliga nyheter.

Fyfan. Idag är ingen bra dag, så ni vet. Så har ni en sjuukt bra dag, och är lättpåverkade så är det dags att sluta läsa nu! Det tog mig cirka femtio miljoner år att somna igår. Sov sämre än sämst och när klockan ringde imorse började jag nästan gråta så förtvivlat mycket jag behövde ett par timmars sömn till. Här har ni resten av min dag, so far:


Dålig nyhet 1.
En dålig nyhet är alltså att jag är trött som fan, och stubinen är därefter. En god nyhet är att jag kan sova middag idag. Det finns tid. Jag tar mig tid!


Dålig nyhet 2.
En dålig nyhet är att min mensvärk (håll i er, för det här blir smaskigt), som det senaste året varit fullkomligt överkomlig, hanterbar och möjlig att överleva har denna gång nått astronomiska höjder. Den enda anledningen till att jag överlevde jobb är att jag tillbringade den mesta tiden av min arbetsdag på en stol. En god nyhet är att det är över, om cirka en vecka eller så. 


Dålig nyhet 3.
Jag har ett "blåmärke" på ena sidan av näsbenet. Först trodde jag att jag hade rivit mig, sedan övergick det i en mörkare färg och jag antog att jag lyckats ge mig själv stryk eller något. Det var några månader sedan. En bra concealer döljer inte ens det nu. Det finns en anledning till det... Vet ni vad den anledningen är? Jag har fått ett JÄVLA (som i svordomen, som jag inte ens tänker att försöka klä in lite fint) åderbråck! I ansiktet. Fattar ni? Jag är 24 stadiga vårar och har ett åderbråck, i ansiktet! Den goda nyheten är att bland annat akademikliniken fixar det. Det kostar bara 1500-3000 kr beroende på hur omfattande det är under huden. Ser ni mitt långfinger..?


Dålig nyhet 4.
Jag har ju förälskat mig i Kanebos svindyra ansiktsserie som gjort underverk för min något obalanserade hud! I julklapp fick jag av en oehört vänlig själ även deras duschcreme och schampo med och lyckan var ju total! Eftersom dessa produkter kostar över 400 pix flaskan så har man ju naturligtvis väldigt höga förväntningar på resultatet, inte allra minst när man varit så nöjd med ansiktsvården. Besvikelsen har långsamt smugit sig på mig eftersom jag inte tyckt att duschcremen utmärker sig på något annat sätt än att den luktar godare än många andra duschecremer. Men allt kulminerar idag ändå när jag inser att jag blöder i hårbotten. Visst, jag har blivit torr, det har kliat lite och jag har kliat tillbaka. Men jag har ändå tyckt att att håret fått en shysst glans och luktat gott. Den goda nyheten är:

The Body Shop har utvecklat ett schampo och balsam för torrt hår och torr hårbotten som återfuktar och ger glans år håret. Inte testat på djur, miljövänligt och stödjer mänskliga rättigheter. Dyrare än vanligt schampo, men det känns lite bättre. Jag passade även på att skänka 100 kr till det här: Stop Trafficking. Värt varenda krona! Utvärdering av min nya hårvård kommer om några veckor.


Nellisen får sina p-piller imorgon. Det är inte akut. Inte prioriterat idag. Hon löper ju inte ens längre. Prioriterat är att jag får sova lite, slipper blöda i hårbotten och kontroll över mina magsmärtor. Att blogga från sängen känns rätt bra! ;)

I'm so sorry...

...kära bloggläsare, men jag hinner inte med ett inlägg om mina vänner idag. Jag skulle gärna vilja, men jag vill inte att det ska bli ett hastigt inlägg. Jag vill kunna lägga ner lite tid på att formulera mig ordentligt.


Nu börjar snart en ny vecka. På med bettskenan igen (har befriat mig själv från den på helgerna för man sover verkligen uruselt med en sådan, och jag skiter i vad ni säger - jag vänjer mig aldrig), dags att lägga sig i rimlig tid, välkommen tillbaka extrema trötthet och så ska man försöka få vissa saker gjorda denna veckan.


Prioriterat är att 

• hämta ut Nellisens p-piller (man vet aldrig när nästa löpning faller på)
• göra en ny synundersökning (ser snart inte vad som står på iPhonen längre) 
• ta tag i mina powerwalks som jag skötte så slaviskt och bra ett tag!

Det blir en vecka med mycket jobb och en helg som än sålänge ser helt tom ut. Jag älskar dom helgerna! Tänker försöka att hålla den så också, och bara göra vad jag har lust till i helgen. Tomma helger tenderar att bli rätt kreativa för min del.


Med detta inlägget avslutar jag denna veckan. Gonatt, och sov gott!

De senaste 24 timmarna av mitt liv.

Det är söndag och jag är halvbakis. Ändå inte så farligt faktiskt. Igår höll jag mig till en kategori; cider, och det var helt klart en vinnare! Idag har man kunnat äta, inte haft ont i huvudet och faktiskt fått gjort saker ändå! Om man jämför med min senaste bakfylla när jag gick runt med en spann fastbunden i morgonrocksbandet "just in case" mellan 07 och 09 på morgonen så är ju detta godkänt med beröm.


Igår var det sexparty och födelsedagsfirande hos fröken Nilsson. Jävligt roligt var det alltså!! Jag körde, trots festens tema, en lite mer proper outfit än vanligt. En pennkjol, topp och min favoritkavaj till lockigt hår. Lite sådär lagom romantiskt. Har dock ingen bild själv, får se om Maria fick tagit någon. Istället för en massa tröttsam text från mig redovisar jag resten av inlägget i bilder:

Mr Rabbits uppföljare, Mr Bunny. Lite mindre, men med stålkulor istället. 

Faaaantasi! Singstar i all ära, men jag räknar nog inte med att alla har rösten i behåll idag?

Maria <3 Vattenpipa

Vi chartrade en minibuss in till stan...

...och tillbringade natten på slitage. Trevligt sällskap, absolut! Men musiken var sådär.

Ett bevis på att jag inte är så jäkla bakis, jag har kläder på mig redan kl 14!

Och efter en pasta Frutti di Mare från VESPA befinner jag mig någonstans mellan jordelivet och himmelriket.

Och idag fick jag hem min nya cykel! Inga fler ursäkter! Så fort temperaturen når 10 plusgrader cyklar jag till och från jobb. Alltid. 

Nu ska jag skriva lite to do-listor och planera lite. Om jag hinner ikväll så postar jag nästa blogginlägg i listan; mina vänner. Håll utkik!