Sanningen om Mika

måndag 14 november 2011

Jaadå!

Hårakademin. Hån. Dålig karaktär.

Idag har jag varit hos de, alltid så duktiga, tjejerna på hårakademin. Det var en enda lång njutningsfest får jag väl säga! Hon pysslade med mitt hår som att det var guld, och jag bara tog emot och tog emot. När hon sedan avslutade med att säga att hon hade gjort vad som helst för att få mitt hår ville jag bara ringa mamma och berätta vilket hårunder hon skapat!

Men jag lät bli. Det är nämligen fult att skryta i Sverige.

På salongen, samtidigt som jag, satt där en annan tjej. Henne hade jag väldigt stora problem med under de 90 minuterna som jag befann mig på salongen. Hon hade ungefär en meter långt hår. Mellan 80 och 100 cm i alla fall. Utan att tveka. Och det första hon säger är; "jag vill absolut klippa så lite som möjligt". Sånt stör jag mig på. Det är okej att ha hår till gumpen när man är liten och inte fattar bättre, men när man sedan passerar femårsgränsen tycker jag att det upphör att vara okej att nästan trampa på sitt eget hår. Då tycker jag att man klipper sig. Om man inte kan skiljas från sitt eget hår så tycker jag att man uppsöker hjälp. Så tycker jag.

När hon hade hånat klart mig med sitt jäkla sätt åkte jag hem, la mig i sängen och åt 150 gram mjölkchoklad medan jag försökte att hitta en endaste liten bra anledning till varför jag någonsin skulle resa mig och bryta detta härliga sockerrus.

Jag kom på flera, men ligger ändå kvar. Det kallas dålig karaktär.

söndag 13 november 2011

Söndagen som gick åt skogen.

Okej, kvällen blev väl inte helt som planerat om jag ska vara helt ärlig! Efter mitt myspys i soffan gick jag ut i köket och gjorde egna tvål (ehh, för mycket fritid?).

Sedan slog jag i sönder min andra ljusstake i badrummet för denna helgen. Och efter det halkade jag i den snorhala lövhögen utanför porten och slog hål på brallorna. Vilken skön söndag alltså.

Slutligen gjorde jag i alla fall maten. Det gick hur jäkla bra som helst, tills jag skulle smaka av och kom på hur mycket jag hatar lime...

Till min stora förtjusning satte jag mig ner framför tvn lagom till Time Out. Vilket bra program det är alltså! Riktig kvalitetstv om jag får säga det själv...

I didn't say it would be easy. I said it would be worth it.

Det finns saker jag älskar. Att vara själv, krypa upp i soffan med lite tända ljus, min favoritspelningslista och en kopp varm choklad och bloggen är en av de där små sakerna som betyder vansinnigt mycket för mig. Jag tycker att det är så skönt att jag avsiktligen försöker att ordna en sådan kväll för mig själv varje vecka.

Med sådana kvällar, en fruktansvärt stor investering i levande ljus, massvis med god matlagning från den nya kokboken samt min underbara omgivning ska nog även jag klara vinter - eller vad säger ni?

Veckan som kommer är fylld av roliga saker att berätta om och förhoppningsvis tipsa om i bloggen! Med det sagt ska jag gå ut i köket och slänga ihop en wok med räkor, grönsaker och lime. Det är viktigt att äta gott om söndagarna...