Ni kommer inte att ångra er.
Började dagen med ett relativt gott humör. Kostade till och med på mig ett leende. Alla som känner till mitt morgonhumör vet att jag inte börjar dagen i trevlig anda. Det är emot min religion.
Njöt av frukost på balkongen med en katt på vardera knä i trettiofemtusen grader i solen. Inte klaga, för solen har vi alla väntat på. Ärthjärna till granne tvärs över gården bestämmer sig för att ösa ut nått hemskt olämpligt genom fönstret. Åhh detta ljud! Resultatet av det blev cirka trettio vettskrämda kattklor i mycket solsvedd lårhud. Gjorde inte så mycket. Rött som rött. Nu blev det rött med mönster i.
Tog en knälång kjol av mycket tunt tyg och tjocka, rejäla, dassgråa, härliga bomullstrosor för att minska insynen. Alla som körde på nobelvägen vid dalaplan runt tjugo i elva kunde där bevittna exakt hur mina trosor såg ut när kjolen blåste upp samtidigt som jag korsade vägen. Denna skam.
På jobb fick man höra många glada tillrop som "det är inte så att du har solat i helgen?" "tjena tomaten" och min favorit "har du dinerat med djävulen mån tro?". Som sagt, rött är också en färg. Jag fick färg.
Tog mig ungefär till sjutton noll noll i min arbetsdag innan en patient av misstag sprutade ner hela mig med blod. På ett sånt sätt så att det rinner ner i urringningen och man får det i hela BHn och sitt privata linne som man har under. Sa jag att jag enbart var klädd i linne när jag gick till jobb idag? Inte så nöjd.
Fick låna tjocktröja av kollega att gå hem i. I åttionio grader. Med en blixtlås som åkte ner hela tiden. Så ni som körde på nobelvägen lite över arton kunde även se hur min blodiga BH såg ut.
Och just det. Innan jag gick hem från jobbet ramlade jag ner från podiet. Framför två helt gröna städerskor som ska vikariera i sommar. Blodig. Asgarvandes (denna trötthet alltså).
Dom måste ha fått ett jättebra första intryck av sin nya arbetsplats och de som arbetar där.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar