Ja, det går ju en hel del debatter nu om det här med droger - framförallt drogen kokain - och jag känner att jag naturligtvis måste lägga mig i här. Objektet för allas förfäran är såklart ingen mindre än Mikael Persbrandt, vem annars?
Jag är mest förvånad över att folk är så jäkla förfärade. Det är ju inte så att Persbrandt är någon helylle kille till vardags egentligen. Faktum är att han gjort sig ett namn på att vara Sveriges lilla bad boy inom filmindustrin.
Det som upprör mig är att han säger att han "älskar kola". Så jävla low-life helt ärligt. Nu har jag aldrig prövat, så jag ska kanske inte uttala mig. Men det här är en kille med sambo, familj, barn, en karriär m.m. m.m. och han älskar kola! Snälla säg att du skämtar? Jag tycker att det är helt okej att älska många saker, kanske till och med en drog, men då ska det fan vara för att man inte har något annat innehåll i sitt liv!? Har man barn så borde man inte älska kola, att sätta det i samma perspektiv blir för mig totalt ofattbart. Är älska en relativ variabel där man kan älska lite och mycket så kaaanske, men om älska innefattar all form av djup kärlek så hör väl fan inte kola hemma där? Nej, skärpning Persbrandt! Du är ju till och med en grabb jag vanligtvis tycker är ball och smakfullt nonchalant, men här plockades det många minuspoäng.
För er som läser detta och faktiskt sysslar med kola, för jag vet att några av er gör det, så behöver ni inte ta åt er något ofantligt. Ni gör vad ni vill med era liv, så gör jag vad jag vill med mitt liv. Jag tycker varken mer eller mindre om er. Jag tror att ni hade haft en schysstare ekonomi, att er kropp hade mått lite bättre både under och efter påverkan samt att några i er omgivning säkert hade uppskattat om ni la av med det - men vemfan är jag att leka moralkärring här?
Men snälla, helt ärligt. Älska inte kola. Det är ju lite nolla-varning på det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar