Hur jag skämde ut mig hos doktorn.

Okej, så jag fick kapitulera och söka vård för vad som nu pågick i min kropp. Mest för att jag hade vissa aningar, och att jag i så fall skulle behöva lite hjälp på traven för att befrias från denna koloni som helt oväntat bara flyttat in i min kropp.

Jag fick en supertrevlig doktor. Snygg var han till och med. Han började med att kräva ett urinprov, som jag inte kunde leverera. Bra start tycker ni inte? Så jag fortsatte med att be om ursäkt för det, och för att jag sökte för dessa "influensasymptom" (hög feber, magont, halsont och frossa). Då sa han, och jag är inte helt säker på om jag ska ta det som en komplimang eller inte:

Jag vet ju inte hur du ser ut i vanliga fall, men du ser ut att må väldigt risigt. 

Han tittade mig i halsen. "Vad jobbar du med?" "Jag är sjuksköterska" svarade jag. "Och du har inte lagt märke till dina halsmandlar i en spegel?". Well, vid en första anblick kanske vi kan konstatera att jag inte tillbringat helt för mycket tid i spegeln på sista tiden? Sen klämde lite över magen. "Du är öm över njurar och mjälte". Ja, och resten av hela kroppen... 

Och sen så säger han såhär: vi ska ta tre prover, antingen så har du halsfluss eller så har du körtelfeber och vi kan väl hoppas på det första för annars så sjukskriver jag dig ett tag.

Hoppas på det första. Hoppas på det första. Hoppas på det första. Hoppas på det första. 

För att ta reda på om jag hade halsfluss måste man ha en sån där bomullspinne ner i halsen som gottar runt sig lite. Vi kan väl säga så här, att någon bulimiker blir det aldrig av mig med de kräkreflexerna. Tre gånger fick vi göra om det. "Fäll ner tungan", "sträck ut tungan", "försök att gapa", "nu biter du på pinnen". Det är tur att man inte är vuxen ju, annars hade det där varit superpinsamt... Sedan stack han mig i fingret och skickade ut mig i väntrummet med ett "vad duktig du var". 

Med en solklar halsfluss skickades jag hem med penicillin och rådet att komma tillbaka om det inte läkt ut om tio dagar "för då kan det fortfarande vara körtelfeber". Nä, jag tror inte att jag gör det, jag tror att jag hellre dör än att sjukskrivas faktiskt.

Slutligen, eftersom ni hävdar att ni gillar bloggen bättre med bilder så vill jag inte snuva er på gotteriet! Friska halsmandlar är röda och normalstora, ja ni vet säkert hur ni ser ut i halsen. Mina halsmandlar är olika stora och syns på utsidan av halsen. De vita områdena är varproppar. Mysigt va? Vem vill hångla nu då?