Som många andra dagar sitter jag och läser igenom Laila Bagges senaste blogginlägg. Mest för att hon är så förbannat snygg. På ett sånt orättvist sätt. Man måste helt enkelt in där och våndas lite. Häromdagen har hon i alla fall lagt upp en teckning, som någon (ett barn hoppas jag) har ritat utifrån en vimmelbild på henne. Utifrån brevet som Laila också publicerar utgår jag ifrån att barnet är runt 9-10 år? Laila är mycket glad för den fina bilden, och tycker att den är jättefin. Vet alla hur Laila ser ut?
Låt oss då göra en sak klar...
En sån där bild hade jag hänvisat till det runda arkivet, det ska vi ha klart för oss. Jag säger inte att flickan ritar dåligt, absolut inte. När jag var i hennes ålder ritade jag förmodligen fortfarande ben direkt under huvudet osv. Men det finns en anledning till att man har föräldrar, och den anledningen är att dom ska avråda en från att skicka såna här bilder till sin idol. Det där är helt enkelt inte Laila ur hennes bästa vinkel, om vi säger så.
Sen är jag ledsen, och jag har inte barn och så, men jag förstår inte det här tvångsbeteende som alla föräldrar sysslar med när de samlar på sig all jävla skit som barnen kommer hem med. När jag var runt fem år fyllde jag hela vår gran med julpynt som jag gjort själv. Och jag gjorde jävligt många smällkarameller på den tiden, det vill jag lova. Granen såg ut som ett, ursäkta språket, jävla helvete när den var färdigpyntad. Om jag fick julklappar det året står det helt klart att jultomten inte tycker att smaklöshet är en stor grej.
Fortsättningsvis så gick mamma till jobbet i halsband som jag gjort själv. Minst sagt färgrika halsband, för att ge er en uppfattning. Det är fan inte okej. Ingen kommer ju att ta en på allvar i fikarummet när man ser ut som en livs levande smällkaramell!
Slutligen morsan, släng pinnen som jag hittade i bokskogen 1993. Den har gjort sitt nu. Jag är tillräckligt förödmjukad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar