Du känner inte den sidan av mig.

Ikväll är en Mika-kväll. En kväll för mig själv. En kväll där jag har ordnat och styrt upp, lyssnat på musik och tänkt. Det går i perioder det där tänkandet. Ibland tänker jag nästan inte något alls, och ibland blir det där ensambehovet och tankestunderna livsviktiga. 

Jag har tänkt på hur tystnad ibland är ett väldigt effektivt knep. Men också fult. I vissa situationer helt nödvändigt, och i andra situationer rent förödande. Tystnad fungerar dåligt på mig. Man kan inte frysa ut mig så att jag tänker om. Jag är mer för den verbala varianten.

No more the fool
Who waits around 

No more the nights
Layin' awake
Cryin' and waitin' for the day to break 

Tillräckligt sagt.